Inte bara innehåll och ordval förmedlar ditt budskap, utan även paketeringen – vilket omslag, vilka färger och bilder som omger texten. Dessutom vilket typsnitt du använder.
Förutom Rivals tjusiga lokaler och goda pausfika, erbjuds intressanta teman och inspirerande föreläsare på Cap & Design Live, ett återkommande seminarium jag brukar besöka. Den här gången handlade det om typografi.
Bra bokomslag
Det låter som ett drömjobb, att designa bokomslag! Sara R Acedo, rotar hos antikvariat, Pocketshop och andra bokhandlare efter inspiration. Speciellt hos icke-anglosaxiska bokhandlare säger hon sig hitta spännande motiv. Affischer, tidningar och grafitti är andra inspirationskällor.
Hon klipper ut bokstäver i olika material, t.ex. av tyg eller andra böcker, och fotograferar som omslag. Riktiga porslinskärvor kan få föreställa isflak. Handritat är fint, tycker hon också.
Bara till bokserier, som Murakami och Knausgård, använder hon sig av gridsystem för att få alla böckerna i serien att likna varandra. Annars experimentar hon hellre fritt, provar bilder och typsnitt fram och tillbaka i olika kombinationer.
Hennes bästa tips är just det: Gör många olika förslag och jämför dem med varandra innan du bestämmer dig!
Print är print och webb är Windows, Mac, Firefox, Explorer, Safari…
Byrån Creunas Johan Ekhager och Robin Lantz, eller ”Piff och Puff” som jag kom att tänka på genom deras pigga framförande, talade om skillnader mellan hur typsnitt visas. Inte bara i print och webb – utan även i olika operativsystem och browsers. De framhöll vikten av att alltid testa det typsnitt man vill använda i så många olika läsare och enheter (eller “devi
cer”) som möjligt.
När man väljer ett typsnitt, är det bra att kolla från början också att typsnittet finns i så många olika vikter som möjligt (fet, kursiv etc.) och i alla specialtecken. Det kan bli en tråkig överraskning annars, om det inte finns när man behöver det.
Inte mer än 45-75 tecken på varje rad
När du skriver för responsiv visning, som passar för både dator, mobil och pekplatta, är 45-75 tecken per rad lagom. Man kan testa genom att sätta ut en asterix efter var 45-75:e tecken och då ska asterixerna aldrig hamna på samma rad.
I framtiden tror
Johan och Robin att alla typsnitt kommer att finnas online; med bättre licensmodeller, högre upplösning och alltid med digitalt som utgångspunkt.
Länktips: Googlefonts, Typekit
Själ & skitstort
Pompe Hedengren har gett ny design åt bl.a. tidningarna Vi, Barn, DN, Kollega och svensk Form. En tidning döpte han till och med om när inte tyckte namnet passade, och det blev Äventyrliga Familjer.
Tidningen vänder sig till familjer som gillar uteliv och äventyr. Han visade hur han valde typsnittet Caslon Graphic och jobbade fram en design med symboler, som skattkarta och kompass.
Hans bästa tips är:
- Använd tidningens själ
- Använd favoritfärger & favorittypsnitt
- Jobba skitstort eller litet. Inget halvdant.
Han tycker inte heller att man måste ha samma typsnitt genom hela tidningen, utan använder det som passar för just den artikeln.
Hans favorit-typsnittssidor: Typography.com, Hypefortype.com, Myfonts.com
Prisvi
nnare
Carolina Laudon har skapat flera typsnitt och vunnit det prestigefyllda Berlingpriset. Hon står bakom typsnitten för t.ex. DN och Systembolaget. Vi fick höra några godbitar ur typografins historia. Om herrarna Garamond, Baskerville och Bodoni. Om hur Antiqua kom till från latinska inristningar.
Och… ja, med hennes gedigna utbildning hade hon mycket att lära ut. Tyvärr mer än vad jag hann anteckna eller som fastnade i mitt minne. Men intressant var det!
Hon menade också att alla typsnitt har sin plats. Även Comic Sans – bara det används vid rätt tillfälle.
Se hennes hemsida www.laudon.se
—-
En sammanfattning av föreläsarna: Carolina Laudon, typsnittstecknare och Berlingpristagare. Sara R Acedo som gör bokomlag visade bra och dåliga exempel. Johan Ekhager och Robin Lantz, Creuna, gav tips och råd om webbtypografi. Pompe Hedengren, välmeriterad tidningsdesigner, har gjort typsnittet Sashimi.