Kontor vid poolenVad skulle du vilja göra? Vad vill du jobba med? Hur vill du leva ditt liv?

De spontana svaren kan kännas ouppnåeliga, men tänk om de inte är det? Så var det för mig. För drygt ett år sedan fick jag de frågorna i olika sammanhang och mina svar var

1) att vara med på bokmässan 2) att ha ett jobb som jag kan göra från vilken plats som helst.

Jag trodde det var ouppnåeliga drömmar eller åtminstone väldigt långsiktiga. Men, de har redan blivit verklighet.

Jag skrev ingen skönlitterär bestseller, men väl en faktabok som jag huxflux stod och marknadsförde i en monter på bokmässan i Göteborg tillsammans med flera andra författare i föreningen Egenutgivarna.

Kontor vid poolen
Och de senaste veckorna har jag varit i Vietnam, största delen av tiden på ön Phu Quoc där jag haft mitt kontor på en bungalowterrass eller i en solstol vid poolen. Jag har ett frilansavtal med en hotellbokningssajt som kontinuerligt laddar upp material för översättning. Bara det finns wi-fi så kan jag sitta var som helst och lönen kommer in på mitt konto i slutet på varje månad.

Att sitta där vid poolen och jobba var verkligen som en dröm, fast det var verklighet! Istället för att ta en kopp kaffe inomhus som paus som det blir hemma, så kunde jag ta ett dopp i poolen eller havet, ta en kall öl eller ta mig en dag ledigt för att dyka.

I hotelllobbyn här i Saigon, sista dagen före hemfärd, tänker jag bara på när jag ska kunna återvända till det sköna livet på Phu Quoc. För egen del hade jag kunnat stanna längre, men julen är snart här och de vuxna barnen kommer hem från olika håll. Maken behöver finnas på plats för sitt jobb, även om han också kan jobba till stor del på distans. Vi har en lägenhet hemma dit det kommer en del pappersräkningar att ta hand om (även om äldsta sonen varit en klippa i att titta till lägenhet och post).

Vad har jag då för mål och dröm kvar som inte uppnåtts?
Jo, nr 3) att vara så ekonomiskt oberoende att jag har råd att sticka iväg när som helst, redan i februari igen om det blir kallt och outhärdligt. Och nästa steg, att ha råd att bjuda med mina fyra barn. Vi får se vad som händer. Tänk om det också kan bli verklighet…